Dagen då Pia Dellsons hjärna sa nej

Pia Dellson är cancerläkare och psykiater med egen erfarenhet av utbrändhet. I slutet av 2012 klappade hon ihop och orkade plötsligt ingenting mer. Hon brukar kalla det för att hon ”bröt hjärnan”.

– När man bryter ett ben finns ju inget att göra annat än att avlasta benet och vänta på att det ska läkas. På samma sätt är det med att ”bryta hjärnan”. Det enda som hjälper är tid, och att vara försiktig med belastningen när man är på väg tillbaka, säger hon.

Patienter med en svår sjukdom hoppas ofta på en behandling som kan göra dem precis som förr igen. Men en cancer eller en hjärtinfarkt sätter sina spår både i kroppen och själen, och det gör även utmattning.

– Man ska inte tro att man kan göra som förr – och skulle man försöka, så kommer man med säkerhet att gå in i väggen igen! förklarar Pia Dellson.

Hon har själv ändrat sin arbetssituation för att inte hamna i riskzonen på nytt. Från att ha arbetat betydligt mer än 100 procent har hon nu fyra arbetsdagar på cancerkliniken i Lund och en egen arbetsdag då hon skriver, föreläser och håller kommunikationskurser. Forskningen har hon tvingats att lämna – den ryms inte i en rimlig arbetsvecka.

Inte känt sig pigg på två år

De första veckorna efter det att Pia Dellson ”brutit hjärnan” kom hon knappt ur sängen på dagarna. Hennes hjärna tycktes ha splittrats i tusen bitar, och hon orkade ingenting vare sig fysiskt eller psykiskt.

En tumregel säger att det tar lika lång tid att komma tillbaka som det tagit att bygga upp den skadliga överbelastningen, och det tycker hon stämmer.

– När jag tänkte tillbaka, så insåg jag att jag inte känt mig riktigt pigg på nästan två år. Det var ungefär lika lång tid som det sedan krävdes för min återhämtning!

”Man ska lyssna på sin kropp och det har jag gjort. Men jag har inte låtit det den sagt hindra mig.”

Varningstecken

Men med allt vi idag vet om utmattningssyndrom, och alla varnande exempel som finns, varför går människor fortfarande in i väggen? Varför har vi inte lärt oss av erfarenheten? Pia Dellson tror att svaret finns på tre nivåer.

– På individnivå handlar det om att vi vill vara energiska och välfungerande i det vi gör. På organisationsnivå har vi ett arbetsliv som kräver stora prestationer. Och på samhällsnivå har vi en idealbild av att lyckade människor ständigt har många bollar i luften. På alla nivåer blir det för lite tid till vila och återhämtning, säger hon.

Ett varningstecken är om man inte känner sig utvilad ens efter en ledig helg eller en semester. Ett annat är om man får fysiska symtom som magont, högt blodtryck, huvudvärk eller spänningsvärk i axlarna.

Att vara medveten om problemet hjälper dock föga, om medvetenheten inte leder till handling. Själv var Pia Dellson som psykiater väl bekant med företeelsen utbrändhet, och insåg också att hennes trötthet inte var riktigt normal. Ändå drev hon sig vidare, ända fram till kollapsen.

– Jag trodde på något sätt att jag och min hjärna var samma sak – att det jag ville, det skulle min hjärna kunna åstadkomma. Men så tänker man ju inte om andra kroppsdelar. Jag kanske vill springa maraton, men om inte mina knän är med på saken inser jag förstås att det inte går!

I sin bok ”Väggen – en utbränd psykiaters noteringar” har hon i diktform skrivit om sina tankar och känslor efter kollapsen.

”Man ska lyssna på sin kropp och det har jag gjort.

Men jag har inte låtit det den sagt hindra mig.”

står det på ett ställe i boken. Det är så som hon och många andra fungerat, när de blundat för alla varningssignaler och kört på in i väggen.

– Jag brukar kalla texterna för dokumentära dikter eller medicinsk poesi. Att skriva poesitexter hjälpte mig att bearbeta mina känslor och förstå förloppet, säger Pia Dellson.

Text: Ingela Björck
Foto: Roger Lundholm

Artikeln var först publicerad i Vetenskap & hälsa

Fakta

Pia Dellson om trötthet, utmattning och depression

Trötthet kan man hämta sig från genom att vila tillräckligt länge. Det är ett tråkigt tillstånd, men inte en sjukdom. Utmattning är en sjukdom och kännetecknas av att vila inte hjälper – kroppens batterier är helt uttömda. Depression kan ofta följa på utmattning, när läget känns hopplöst och förtvivlat.

– Jag brukar fråga patienter om de har lust att göra något. En person med utmattning säger ”javisst, men det går inte!” medan en person med depression säger att hen inte har lust med något alls, säger Pia Dellson.

– Om personen i fråga lider av båda sjukdomarna, så kan depressionen behandlas med antidepressiva medel. Men för att komma till rätta med utmattningen måste personen ändra sin livssituation så att batterierna så småningom kan börja laddas igen, säger Pia Dellson, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.