Ond bråd död i öländsk massaker

Det kan kännas som en modern skräckfilm. En dag som alla andra. En forntidsborg full av människor som stänger porten och går till sängs. Vakterna överrumplas av en välorganiserad fiende som snabbt och effektivt bryter sig in, dödar alla i borgen, låter dem bli liggande där de föll och sedan lämnar platsen – som förblir helt orörd i mer än 1500 år.

Sandy borg på Öland beskrivs av arkeologer som ett Nordens Pompei. En plats där tiden bokstavligt talat stannade och sedan stod still. Fram till 2010 när utgrävningarna startade.

– Sandy borg ger oss en ögonblicksbild av en dag under folkvandringstiden (375-550 e. Kr), säger Helena Victor, fil dr i arkeologi på Kalmar Läns Museum som ansvarar för projektet. Vi arkeologer arbetar ofta med långa tidsperioder och ett fynd som detta är unikt.

Projektet har rönt en enorm internationell uppmärksamhet, en video som las ut på Youtube spred sig som en löpeld och sågs av drygt en kvarts miljon människor på bara några dagar. Men vad var det då som hände på Sandy borg och hur kommer det sig att ingen återvände dit på nästan 1600 år? Helena Victor målar upp en historia full av blod och ond, bråd död.

– Några tog sig in i borgen. Varför vet vi inte, men vi vet att de dödade precis alla som var där, förmodligen runt 200 personer. Vi vet att de inte plundrade ordentligt eftersom vi hittat så många värdeföremål. Vi vet att de stängde dörren om minst ett av de många husen när de gick därifrån och vi vet att ingen sedan återvände.

Ganska lite är känt om hur människor levde på Folkvandringstiden, men en sak man vet är att det var kutym att bränna sina döda. Att kropparna lämnades utan begravning eller likbål tyder på att ingen överlevde. Det fanns ingen som kunde bränna sina nära och kära, ingen som kunde bege sig någonstans och hämta hjälp.

– Det visar också att det var en stark känsla av något slag som låg bakom attacken. Om det var en hämndaktion eller ett straff för något vet jag inte, säger Helena Victor. Att ingen återvände dit talar dock sitt tydliga språk. Antingen var man förbjuden, eller så ansågs platsen förbannad och man vågade inte.

Att förövarna stängde dörren när de lämnade ett hus är också intressant. Det har nämligen inneburit att de kroppar som hittats där är intakta eftersom inga djur som t ex räv, hund, katt eller fågel kunnat ta sig in och förstöra.

– Vi har ingen aning om varför de stängde efter sig, säger Helena Victor, men ur arkeologisk synvinkel ger det oss en mängd information vi annars inte fått. Kropparna är oskadda, vi kan se exakt hur de har fallit, benens vinklar, vilka skador de har och det kan också bidra till att ge oss en tydligare bild av vad som hände den där olycksaliga dagen.

– Det känns lite som en kriminalgåta. Vi vet att något hände, men inte varför eller vem som gjorde det. Vi vet inte heller vilka som bodde i borgen och varför de var där.

”Det känns lite som en kriminalgåta. Vi vet att något hände, men inte varför eller vem som gjorde det.”

Det råder ingen tvekan om att Sandby borg är en veritabel arkeologisk guldgruva. Projektet drivs av Kalmar Läns Museum, resurserna är små och trots att man på tre år inte kunnat gräva ut mer än en procent av borgens totala yta har man redan gjort ett antal unika fynd.

– Sandby borg är en ganska ovanlig fornborg, den ligger till exempel bara 50 meter från vattnet, det gör ingen annan fornborg på Öland. Vi vet att händelsen utspelade sig någon gång på sent 400-tal. Det var en orolig och konfliktfylld tid med stora folkrörelser. Det är också en tid som vi inte vet så mycket om och vi hoppas naturligtvis att den här utgrävningen ska kunna svara på en mängd frågor om hur vardagen såg ut, hur folk bodde, vad de åt och så vidare, säger Helena Victor.

Platsen är mycket rik på fynd. De första hittades vid en så kallad metalldetekteringsavsökning när man gick över området med en metalldetektor och fann ett antal vackra värdeföremål som alla avlägsnats.

– Efter det undersökte vi området med markradar och bestämde därmed var vi skulle börja provgräva. Ganska snabbt hittades ett antal tår och en käke och sedan kom i princip fynden på löpande band

Trots att Kalmar Läns Museum bara haft tolv aktiva utgrävningsdagar totalt har man redan hittat så mycket att man inte hunnit ta hand om allt.

– Vi har bland annat hittat fem skattgömmor som tillhört kvinnor, berättar Helena Victor. Av de värdesaker, t ex ett antal vackra spännen, som hittats runt dem vet vi att det rör sig om fem rika kvinnor i samhällets elit. På ett annat ställe fortgår arbetet med att gräva ut och kartlägga ett hus där man funnit minst två kroppar som också ligger där de fallit, nära husets dörröppning.

På plats finns också experter från Lunds universitet: bland andra osteologen Helene Wilhelmsson och Nicolò Dell’Unto som arbetar med en banbrytande metod att med hjälp av 3D teknik återskapa det som kommer fram vid en utgrävning och därmed sätta en helhetsbild i sitt sammanhang.

– Lunds universitet bidrar med värdefull specialistkompetens till det här projektet, säger Helena Victor. Alla skador på skeletten kartläggs minutiöst vilket inte bara säger oss hur de dog utan också en hel del om hur människorna levde och med hjälp av Nicolò Dell’Untos teknik kan vi återskapa modeller av det vi penslar fram i lager efter lager. Det tillför mycket till projektet.

Hur mycket av den gamla fornborgen som kommer att grävas ut är ännu oklart. För Kalmar Läns Museum är det också en fråga om resurser, både finansiella och vad gäller mankraft.

– Det räcker ju inte med att gräva upp allting, man ska kunna ta hand om det också och man ska kunna sätta det i sitt sammanhang, säger Helena Victor. Projektet har rönt stor internationell uppmärksamhet och vi hoppas givetvis att det ska bidra till att vi för möjligheter att verkligen lära oss allt Sandby borg har att berätta.

Text: Vera Celander

Publicerad: 2014