Savanner bromsar klimatförändringar

Tropiska regnskogar har länge ansetts vara jordens lungor eftersom de i störst utsträckning tar upp koldioxid från atmosfären. Nu har forskare från Lunds universitet lett en världsomspännande studie som visat att även savanner och torra buskmarker spelar en avgörande roll i den globala kolcykeln. Detta genom att dominera ökningen i det globala koldioxidupptaget samt variationerna mellan våta och torra år.

Koldioxid finns naturligt i atmosfären, men är också den beståndsdel i luften som i störst grad påverkas av mänsklig aktivitet, särskilt vid förbränning av fossila bränslen och avskogning i tropikerna. I en internationell studie har Anders Ahlström, forskare vid Lunds universitet och Stanford University, och hans kollegor nu visat att även de torra ekosystemen som utgör övergångszonen mellan regnskog och öken spelar en avgörande roll för den globala kolcykeln och klimatet.

– Förståelse av vad som styr dagens trender och variabilitet ger oss en bild av hur kolcykeln kan förändras i en varmare värld, och om naturen kommer påskynda eller bromsa klimatförändringarna som har skapats av människor, säger Anders Ahlström.

”Mer kraft måste läggas på att förvalta och bevara de torra områdena i världen.”

Tropiska regnskogar växer fortfarande mest och tar upp mest koldioxid från atmosfären, men forskarna har nu visat att regnskogarna inte är huvudansvariga för globala mellanårsvariationer eller ökningen i koldioxidupptag. Tropiska regnskogar är mycket produktiva vilket innebär att de tar upp en hel del koldioxid. Men samtidigt är det trångt i regnskogen och det finns inte mycket utrymme för ny växtlighet, det vill säga där finns inte mycket utrymme för ytterligare fotosyntes och inlagringen av kol. Dessutom är det fuktiga och varma vädret i regnskogen hela tiden idealiskt för tillväxt, väderförhållandena ändras inte mycket från år till år.

Istället är det de stora torra områdena, savanner och buskmarker, som dominerar koldioxidvariationerna som har observerats i atmosfären. Savanner fungerar annorlunda än regnskog. När produktiviteten ökar finns här utrymme att passa in fler träd vars växande biomassa lagrar kol som tas från atmosfären. Dessutom formligen exploderar savannens växtlighet under våtare år, vilket orsakar stora svängningar i koldioxidupptag mellan våta och torra år. Tillräckligt stor för att styra mängden koldioxid i atmosfären visar Ahlström och hans kollegor.

– Kanske ännu mer förvånande är att ökningen av upptaget av koldioxid över tid, trenden, där landbaserade ekosystem tillsammans har tagit upp runt en tredjedel av alla koldioxidutsläpp från mänsklig aktivitet sedan 1960-talet också domineras av dessa sydliga savanner och buskmarker, säger Anders Ahlström.

Att vi måste bevara regnskogarna har varit känt länge, men i och med denna studie visar forskarna att mer kraft måste läggas på att förvalta och bevara även de torra områdena i världen.

Text: Dragana Trivic

Illustration: Catrin Jakobsson

 I figuren jämförs förmågan att lagra in kol från koldioxid i växtligheten mellan regnskogar och torrare marker som torra buskmarker och savanner. Figuren visar att regnskogar producerar mer växtlighet än torrare områden och att växtligheten på torrare marker varierar mycket mellan år. Figuren visar även att det främst är de torrare markerna som står för den ökning i koldioxidupptag som skett under de senaste 20 åren, vilket betyder att även dessa områden är viktiga att bevara för att bromsa klimatförändringar. I Afrika utgör regnskogen 10 procent av totalytan medan torra buskmarker och savanner utgör hela 44 procent av Afrikas yta. Figuren är modifierad från ett diagram i: Anders Ahlström et al. 2015, ”The dominant role of semi-arid ecosystems in the trend and variability of the land CO2 sink”, Science, 348:6237.

I figuren jämförs förmågan att lagra in kol från koldioxid i växtligheten mellan regnskogar och torrare marker som torra buskmarker och savanner. Figuren visar att regnskogar producerar mer växtlighet än torrare områden och att växtligheten på torrare marker varierar mycket mellan år. Figuren visar även att det främst är de torrare markerna som står för den ökning i koldioxidupptag som skett under de senaste 20 åren, vilket betyder att även dessa områden är viktiga att bevara för att bromsa klimatförändringar. I Afrika utgör regnskogen 10 procent av totalytan medan torra buskmarker och savanner utgör hela 44 procent av Afrikas yta. Figuren är modifierad från ett diagram i: Anders Ahlström et al. 2015, ”The dominant role of semi-arid ecosystems in the trend and variability of the land CO2 sink”, Science, 348:6237.

Fakta

Kolsänkan

Växtligheten runtom på jorden bromsar ökningen i koldioxidkoncentrationer när den genom bladens fotosyntes årligen tar upp en stor del av atmosfärens halter av koldioxid. En nästan men inte fullt lika stor mängd koldioxid släpps ut igen genom livsprocesser, så kallad respiration, samt utsläpp från naturliga bränder. Skillnaden mellan upptag och utsläpp över hela jorden motsvarar mer än en fjärdedel av den koldioxid som tillförs atmosfären genom mänskliga utsläpp. Denna så kallade kolsänka är en viktig ekosystemtjänst som bromsar klimatförändringarna i hela världen. Koldioxid som tas upp av savanner och buskmarker hjälper till att upprätthålla kolsänkan.

Se även