Bitcoin – fågel eller fisk?

Bitcoin brukar beskrivas som den första fungerande virtuella valutan. Men har bitcoin vad som krävs för att bli framtidens världsvaluta och betalsystem – eller är det bara en ovanligt smart digital spekulationsbubbla som kan brista när som helst?

Bitcoin har sedan lanseringen 2009 rumsterat om rejält i synen på vad en valuta är – och samtidigt visat på behovet av snabbare, säkrare och billigare transaktioner när det gäller allt från mikrobetalningar till stora affärsuppgörelser.

Idén till bitcoin presenterades, enligt den officiella historieskrivningen, av signaturen Satoshi Nagamoto på en e-postlista för krypteringsspecialister 2008.

”Värdet på en bitcoin avgörs helt av tillgång och efterfrågan.”

Utgångspunkten var att utmana bankernas dyra, krångliga och långsamma system för internationella transaktioner. Med bitcoin skapades en virtuell valuta som snabbt och utan mellanhänder kan skickas över hela jordklotet till minimal kostnad.

Bitcoin har, till skillnad från traditionella valutor, ingen central utgivare. Valutan skapas, lagras och förflyttas i stället i P2P-nätverk (peer-to-peer), alltså enligt samma decentraliserade princip som vid fildelning. Alla transaktioner med bitcoins lagras i en publik, distribuerad databas (blockkedjan) och överföringarna skyddas med avancerad kryptering.

Utgivningen av nya bitcoins sker enligt ett i förväg bestämt protokoll med hjälp av datorkraft (mining) och antalet bitcoins som kan utvinnas kan adlrig bli fler än 21 miljoner. Det innebär att ju längre tiden går, desto färre nya bitcoins skapas och i stället kommer handeln att ske med delar av bitcoins med en delbarhet på ända ned till åtta decimaler.

Värdet på en bitcoin avgörs helt av tillgång och efterfrågan. Något som varit extremt tydligt de senaste året då bitcoinkursen pendlat från några enstaka dollar till över 1 200 dollar.

Som bitcoinanvändarebygger du upp en digital plånbok på din dator eller på ett konto. Transaktionerna sker sedan direkt mellan avsändare och mottagare med hjälp av assymetrisk kryptering, där sändaren och mottagaren använder krypteringsnycklar som måste matcha varandra för att överföringen ska fullbordas.

Krypteringstekniken ger säkra transaktioner, men också minimal insyn och spårbarhet i transaktionssystemen. Något som gjort att bitcoins också attraherat aktörer som har goda skäl att dölja sina transaktioner.

Hur det kommeratt gå för Bitcoin återstår att se. Behovet av alternativa globala transaktionsmöjligheter är stort – samtidigt är motståndet mot bitcoin och andra kryptovalutor massivt från såväl banker som enskilda nationer.

Kanske blir det bestående värdet av bitcoin inte valutan i sig, utan att den faktiskt har visat att det går att skapa snabba och säkra transaktioner över hela jordklotet utan mellanhänder.

Text: Sven-E Lindberg

Illustration: Catrin Jacobsson

Publicerad: 2014

Fakta

Fördelar med Bitcoin

Gör det möjligt att överföra pengar snabbt, säkert och billigt.

Kan användas för transaktioner överallt där det finns en dator.

Fungerar fristående från riksbankers inflytande och politiska påtryckningar.

Passar lika bra för mikrobetalningar som för stora affärstransaktioner.

Säkra överföringar tack vare avancerad asymmetrisk kryptering.

Nackdelar med Bitcoin

Värdet på valutan är svårbedömt och fluktuerar kraftigt.

Valutan och de krypterade transaktionsmöjligheterna kan användas för olagliga affärer och penningtvätt.

Svårt att ha verklig insyn i vad som händer med det egna bitcoinkapitalet.

Osäkerheten och bristen på spårbarhet – vad händer exempelvis om mjukvaran fallerar?

Tekniska eller praktiska misstag eller kapningar av konton kan i ett ögonblick radera ut hela bitcoinförmögenheten.