Individens roll i en hållbar stadsutveckling

I sin forskning tittar Maria Johansson på hur vi som individer upplever vår miljö men också hur vi beter oss. I det senaste projektet vill forskarna ta fram enkla metoder som kan användas i samhällsplaneringen för att bättre fånga upp individers önskemål och reaktioner på planerade förändringar i stadsmiljön eller liknande.

Maria Johansson är professor i miljöpsykologi vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid Lunds universitet. Från början handlade hennes forskning bland annat om varför människor valde att köra bil men på senare år fokuserar hon mer på vad som stöttar respektive hindrar gående och cykling i samhällsplaneringen.

– Vi försöker förstå samspelet mellan människa och miljö utifrån en holistisk modell. Det handlar både om hur vi uppfattar den fysiska och den sociala miljön omkring oss. Det är inte så enkelt som att det är en rak linje mellan faktakunskap om ett problem – att miljön förändras – och sedan börjar människor bete sig som det var planerat.

Sådant som ålder, kön, personlighetsdrag och så vidare påverkar också hur man upplever sin omgivning. Maria Johansson illustrerar med ett exempel:

– En vuxen person kan till exempel uppskatta att det finns miljöer med vatten i staden, medan det för en förälder med ett litet barn kan vara extremt stressande och hotfullt. Hur vi uppfattar vår omgivning varierar mycket över livet och utifrån vilka individuella förutsättningar vi har.

Samtidigt förklarar Maria Johansson att de i ett tidigare forskningsprojekt, Urban Walking, har sett att det finns en del gemensamma nämnare mellan det som människor upplever som trivsamma miljöer.

– Bland annat såg vi att grönska var viktigt för de flesta, men att det var grönska som såg omhändertagen ut. Det var betydelsefullt att det signalerade att någon brydde sig om miljön. Att det fanns en mänsklig närvaro och omtanke, säger Maria Johansson och berättar vidare:

– Vi är generellt sett känsliga för mikrosignaler som skräp, slarvigt klotter, spår efter missbruk av droger och så vidare. Att normerna för ett tryggt samhälle har överskridits ger en osäkerhet.

”Det är viktigt att lyssna på människors upplevelser för att få en helhetssyn i stadsplaneringen.”

Ytterligare en slutsats från projektet Urban Walking var att det inte var de unika miljöerna i städerna som avgjorde hur mycket och långt människor valde att gå till fots eller cykla i staden. I stället var det vardagsmiljöerna som hade störst betydelse.

– Det var intressant att se att det främst handlade om att det fanns sammanhållande stråk mellan de platser människor rörde sig på. Det fick inte finnas en plats på vägen som upplevdes som obehaglig eller osäker på något sätt. Då tenderar människor att välja bort sträckan och ta ett annat transportmedel i stället. Detsamma gällde även barns förflyttning.

Maria Johansson berättar om hur betydelsefullt det är att barn har möjlighet att röra sig på egen hand i sin omgivning.

– Forskning har visat att den kognitiva utvecklingen påverkas positivt av att man själv får orientera sig i sin närmiljö. Det är viktigt att tidigt få känna att du är en del av den plats där du bor. Sedan får vi förstås inte glömma betydelsen av att röra på sig för hälsans skull.

Här har även belysningen i staden stor betydelse. Upplevelsen av att gå eller cykla utomhus kvällstid påverkas till stor del av utomhusbelysningen.

– Vi bor ju ett land där det delar av året är mörkt även dagtid när människor rör sig utomhus till och från skola eller jobb exempelvis. Just nu pågår ett projekt vid Lunds universitet om hur vi kan stötta den fysiska miljön med bra och energisnål belysning.

I projektet Lightning Metropolis studerar forskarna bland annat konsekvenserna av att nya energisnålare ljuskällor som LED införs i gatlamporna.

Hittills har också ljuset i de nya LED-lamporna varit något kallare än den utomhusbelysning vi tidigare varit vana vid. Hur människor upplever detta är nu något som forskarna vill undersöka närmare.

– Johan Rahm, som är doktorand i miljöpsykologi, tittar bland annat på hur man kan skapa en enkel metod för att fånga upp individers upplevelser av stadsmiljön. Tanken är att få fram så lättanvända metoder att kommuner kan använda dem om de vill lyssna på de boende för att skapa miljöer där människor trivs, berättar Maria Johansson och säger vidare:

– Vi menar att det är viktigt att lyssna på människors upplevelser för att få en helhetssyn i stadsplaneringen och för att kunna mäta om man är på rätt spår. Ibland finns det en övertro på att vi ska få till en förändring i samhället bara genom att förmedla faktakunskaper. En viss kunskap är förstås en förutsättning men det är inte alltid kunskapen i sig som avgör om människor anpassar sig till nya förhållanden. I stället är det i första hand en emotionell process som leder till olika beslut och beteenden.

Text: Nina Nordh

Foto: Peter Frodin

Fakta

Läs mer

Maria Johanssons forskning

Projektet Lightning Metropolis

Se även