Spridningen av allvarliga infektioner ökar

På 1900-talet lyckades mänskligheten bromsa de svåra infektionssjukdomarna, men nu tornar mörka moln upp sig. När det gäller bakterieinfektioner är huvudproblemet den ökade resistensen mot antibiotika. På virusområdet är det största problemet de myggburna sjukdomar som snabbt håller på att sprida sig.

När antibiotika kom sågs de som mirakelmediciner, som kunde bota förut dödliga infektioner. Men just för att de var så effektiva har de blivit alltför brett använda, inte bara inom sjukvården utan också inom djurindustrin. Detta har gynnat de resistenta bakterierna, som kunnat föröka sig på bekostnad av andra, icke-resistenta bakterier.

Värst är läget i Kina och Indien, men även i Europa ökar resistensen.

– År 2050 tror man att det i Europa varje år kommer att vara nära 400 000 patienter som dör av en infektion som inte kunnat behandlas på grund av antibiotikaresistens, säger professorn i klinisk bakteriologi Kristian Riesbeck.

Antibiotikaresistensen gör också att många kirurgiska ingrepp kommer att behöva ifrågasättas. Ett operationssår kan ju alltid infekteras, speciellt på sjukhus där det finns många besvärliga bakterier. Därför kommer fördelar att få vägas mot nackdelar på ett helt nytt sätt.

– Ett kejsarsnitt för att rädda mammans eller barnets liv är ju alltid nödvändigt att göra. Men att ta ett vävnadsprov för att undersöka prostata, är det värt risken? Eller ta bort en gallsten… kanske det är bättre för patienten att leva med återkommande magont? funderar Kristian Riesbeck.

Problemet med antibiotikaresistens har varit känt i flera årtionden. Ändå har inga bra alternativ utvecklats, vilket beror både på vetenskapliga svårigheter och på den dåliga lönsamheten. Patienten ska ju förhoppningsvis bara ta medicin mot en bakterieinfektion under en kort tid, till skillnad från vid kroniska sjukdomar då läkemedlen tas i många år.

 ” År 2050 tror man att det i Europa varje år kommer att vara nära 400 000 patienter som dör av en infektion som inte kunnat behandlas på grund av antibiotikaresistens. ”

– Det kostar hundratals miljoner kronor att ta fram ett enda antibiotikum. Den investeringen tror sig läkemedelsföretagen inte kunna ta igen på kortvariga behandlingar. Dessutom kanske bakterierna blir resistenta även mot det nya medlet på bara 10-15 år, säger Kristian Riesbeck.

Det finns dock några ljuspunkter i mörkret. Ett par nya eller förbättrade vacciner kanske kommer inom några år – ett bredare vaccin mot pneumokocker (de bakterier som ger öron- och lunginflammationer, sepsis och hjärnhinneinflammation), samt ett vaccin mot s.k. icke-kapslade Haemophilus influenzae-bakterier. Och det finns faktiskt också vaccin för djur: i Norge vaccineras numera odlade laxyngel mot bakterieinfektioner.

På virussidan lyckades man redan på 1970-talet utrota smittkopporna med hjälp av vaccin. Polio finns kvar bara i några få länder, och förhoppningen är att även den sjukdomen ska vara borta om några år.

Här finns dock andra, fruktade virus. Ebolaviruset, vars utbrott mellan 2014 och 2016 orsakade över 11 000 dödsfall, är ett exempel. Det utbrottet är nu över, men i stället är zikaviruset på frammarsch.

– Zikavirus har på några år spridit sig från Brasilien genom hela Latinamerika och upp till Florida. Det ökande resandet tar ju inte bara flygresenärer utan också deras eventuella sjukdomar runt hela världen, säger professorn i medicinsk mikrobiologi Stefan Schwartz.

Zikavirus sprids med myggor, som trivs nära människor där det ofta finns vattentunnor och andra behållare med stillastående vatten. Merparten av de smittade får inga eller rätt lindriga symtom, men gravida kvinnor kan råka ut för fosterskador.

Fostret får mikrocefali dvs en för liten hjärna, vilket i regel leder till utvecklingsstörning och tidig död.

Myggmedel, heltäckande kläder, myggnät och att ta bort stillastående vattensamlingar kan minska smittspridningen. Men även om spridningen skulle kunna stoppas, så är det inte säkert att förbättringen blir varaktig.

– Viruset fanns ursprungligen hos apor. Det innebär att det finns en ”reservoar” av virus hos dessa djur, som kan ge upphov till nya virusutbrott även om man fick bukt med dagens spridning, förklarar Stefan Schwartz.

En annan myggburen sjukdom är chikungunya, som nu finns både i Afrika, Nord- och Sydamerika och Sydostasien, och även haft utbrott i södra Europa. Viruset ger hög feber, muskelvärk och ledvärk.

En tredje myggburen virussjukdom, som ger värk, feber och utslag, är dengue. Den är ännu mer spridd och smittar varje år mellan 50 och 100 miljoner människor.

– Risken finns att spridningen av dessa sjukdomar ökar ännu mer, eftersom ett varmare klimat kan ge de virusbärande myggorna en ny utbredning. Men det pågår också ett intensivt arbete för att ta fram vaccin mot framför allt zika- och denguevirusen, säger Stefan Schwartz.

Text: Ingela Björck