Grönt ljus för grön ekonomi

Larmrapporter om klimatförändringar duggar tätt, men världens makthavare lyckas inte enas om kraftfulla åtgärder. Astrid Kander, professor i ekonomisk historia, tror på en grön ekonomi och vill att Sverige går i bräschen.

– Jag är teknikoptimist och vill gärna tro att det finns lösningar. Men det krävs att kraftfulla skatter på koldioxidutsläpp kombineras med cap- and tradesystem och att politikerna vågar ta tuffa beslut, säger Astrid Kander, när vi ses på Ekonomihögskolan i Lund.

Tillsammans med forskarkollegorna Paul Warde och Paulo Malanina har hon skrivit boken Power to the People. Energy in Europe over five centuries.

I boken konstaterar de att energiåtgången för varje krona BNP stabiliserades under 1970-talet i Europa och förutspår att en tjänstebaserad ekonomi, allt mer effektiva informations- och kommunikationssystem och energisnåla tekniklösningar leder till minskad energiförbrukning även framöver.

Det måste bli coolt att cykla

– Men för att nå en grön ekonomi måste vi på olika sätt få ner koldioxidutsläppen och samtidigt få en rekyleffekt i den andra riktningen.

Man brukar prata om rekyleffekten som att den alltid i viss mån”äter upp” besparingarna från energieffektiviseringar. Typexemplet är att man köper en bensinsnålare bil och sen kör bilen mer. Men med rätt incitament i ekonomin kan vi välja att inte köra mer utan istället använda de pengar vi sparar på bränsle till att isolera våra hus, installera solfångare och minska energiförbrukningen.

Vi måste också få till en attitydförändring kring livskvalitet och vad som gör att man mår bra. Det måste bli ”coolt” att cykla och till exempel lägga pengar på restaurangbesök – en aktivitet som inte generar så mycket koldioxidutsläpp.

– Min tanke är att Sverige ska gå i bräschen och införa hårdare koldioxidskatter för att få fram mer energieffektiva lösningar och förnyelsebara energikällor. Vi kan bli koldioxidneutrala utan att det hotar vår välfärd i någon hög grad. Men marknaden måste lita på att det finns en långsiktighet i de politiska besluten.

Ny beräkningsmodell

Hur man beräknar koldioxidutsläpp på bästa sätt har länge varit en omdebatterad fråga. När konsumtionen av importvaror räknas in stiger utsläppen per capita i västvärlden kraftigt, även när man räknar bort exportvarorna.

”För att nå en grön ekonomi måste vi på olika sätt få ner koldioxidutsläppen.”

Nyligen lanserade Astrid Kander en ny beräknings-modell, där hon tar hon hänsyn till att produktionen för export inom Sverige till stor del sker med ren energi som vattenkraft och koldioxidneutral kärnkraft.

Med hennes beräkningsmodell landar svenskarnas utsläpp på 4,4 ton koldioxid per capita istället för 9 ton. Att jämföra med en beräknad rimlig nivå – kanske ett ton koldioxid per person och år – om vi ska förhindra en temperaturhöjning på två grader.

– Vi får inte slå oss till ro, men jag tycker att vi får lov att vara lite stolta. Sverige har en tung industri som gjort stora energibesparingar. En stor del av vår energiförsörjning kommer från biobränslen och vi har stor potential att bygga ut vindkraften.

Astrid Kander menar att fördelen med hennes nya modell är att individer och stater ges ansvar för det de själva kan påverka. Individer ges ansvar för sin totala konsumtion och stater ges ansvar för energi- och utsläppspolitik.

– Min förhoppning är att modellen ska stimulera till globala modellberäkningar, som kan få större gehör hos politikerna vid förhandlingsborden.

Text: Liselotte Fritz

Foto: Kennet Ruona

Publicerad: 2013

Fakta

Cap and trade

Cap and trade innebär att ett tak sätts för hur mycket utsläpp som får göras och att det är tillåtet att handla med utsläppsrätter under detta tak.

till Bildtext

Politiker behöver ta tuffare beslut för att nå en grön ekonomi med mer energieffektiva lösningar och förnyelsebara energikällor, menar Astrid Kander, professor i ekonomisk historia på Lunds universitet.