• Köpcentret Emporia är en av flera byggnader i området Hyllie, ett nytt Malmöområde med hållbar profil. Foto: E.ON.
    Köpcentret Emporia är en av flera byggnader i området Hyllie, ett nytt Malmöområde med hållbar profil. Foto: E.ON.

Gränsöverskridande forskning snabbar på städernas hållbara omställning

Ett forskningsprojekt som har studerat så kallade “Urban Living Labs” avslutas snart. Projektet “Governance of Urban Sustainability Transitions” (GUST) har involverat forskare och städer i Sverige, Storbritannien, Österrike och Nederländerna. En av de saker projektet kommer att bidra med är en handbok med idéer kring omställningen till mer hållbara städer.

– Urban Living Labs är ett koncept som tillåter städer att gå betydligt längre än “business as usual”, säger Kes McCormick, projektkoordinator och forskare på IIIEE, International Institute for Industrial Environmental Economics, vid Lunds universitet.

Det finns många städer med visioner och mål, men att göra omställningen i verkligheten kan vara en stor utmaning. Med hjälp av Urban Living Labs kan städer testa och förbättra idéer innan de skalas upp och sprids vidare.

– Konceptet bygger på den enkla idén att se är att tro. Det intryck du får av att gå in i ett smart hem eller hållbart kvarter är fantastiskt. Möjligheten att uppleva hållbart boende kan ha stor betydelse för beslutsfattare och andra personer som normalt inte kommer i kontakt med den här typen av innovationer.

STAPLN i Malmö är ett exempel på social innovation. Ett av deras projekt är Cykelköket, en gör-det själv-verkstad där du kan meka med din cykel. Foto: Kes McCormick

I GUST-projektet har omkring femtio exempel på Urban Living Labs från hela Europa studerats, och sexton av dessa mer i detalj. Det övergripande syftet med projektet är att snabba på arbetet med att hitta lösningar på de allt mer brådskande utmaningarna i att skapa ekonomiskt välstånd samtidigt som vi uppnår social och miljömässig hållbarhet.

Urban Living Labs är inte ett nytt koncept. I början av 2000 skapade MIT, The Massachusetts Institute of Technology, smarta hem för att kunna testa hur människor interagerar med tekniska innovationer i verkliga situationer. Sedan dess har Urban Living Labs använts för många olika ändamål kopplade till både tekniska och sociala innovationer i städer.

Ett klassiskt exempel är när en stad tillfälligt stänger av en väg och täcker den med gräs och träd, ställer ut bänkar och så vidare för att visa medborgarna, beslutsfattare och företag i staden hur det skulle kunna bli bättre utan bilar. Människorna kan då själva uppleva hur det skulle vara utan bilar på gatan. På samma sätt kan stadens beslutsfattare se vilken inverkan det får på trafiken och på miljön om det fanns fler mötesplatser i staden.

– Melbourne i Australien, där jag växte upp, gjorde ett sådant experiment på åttiotalet. De stängde av en väg i centrum och täckte den med 11 000 kvadratmeter gräs. Vid den tiden var det ett enormt motstånd mot att stänga av vägar för bilar i centrum, trots att all forskning menade att trafiksituationen skulle bli bättre. Butikerna i centrum trodde att ingen skulle komma och handla längre i centrum och att de skulle gå i konkurs. I stället blev resultatet det motsatta. Affärerna blomstrade och detta experiment ändrade sättet människor tänkte om bilar i centrum av Melbourne. Till slut stängdes faktiskt vägen av permanent för bilar och idag är bara cyklar och spårvagnar tillåtna där.

Ett annat mål för projektet har varit att brygga över de kunskapsluckor som finns mellan städer i Europa idag. Trots att det pågår många försök med innovationer i till exempel byggnader, transporter och energisystem, menar forskarna att det tycks finnas en brist på systematiskt lärande mellan både städer och länder.

– Vi har tittat på olika exempel på Urban Living Labs, från stadsodlingar, delandeekonomi till flera projekt som handlar om smarta städer. Vårt fokus har varit hur projekten var uppbyggda och vad de praktiskt har gjort i projekten. Vi vill också förstå vilket inflytande projekten har i en bredare bemärkelse.

Resultatet så här långt pekar mot att användningen av Urban Living Labs för att göra städer mer hållbara håller på att spridas. Urban Living Labs hjälper också städer och andra urbana aktörer att förstå att städer nu förändras snabbt. Kes säger att regeringar på nationell nivå och beslutsfattare på lokal nivå spelar en annorlunda roll jämfört med tidigare:

– Urban Living Labs håller nästan på att bli ett nytt sätt att styra städer. Idag sker inte längre beslutsfattandet enbart i regeringar och i lokala myndigheter som kommuner. Det finns också många andra organisationer och partners involverade, som företag och olika medborgargrupper. Vad som är nästan ännu mer spännande är att det numera finns många helt nya organisationer som också engagerar sig i stadsutveckling; organisationer som till exempel Google som vi inte typiskt förknippar med detta. Men Google är faktiskt en urban aktör som formar städer genom sina projekt med förarlösa bilar, kartor och en mängd andra saker. Som ett exempel har Google till exempel tagit fram kartor över var du bäst sätter upp solpaneler, hur mycket det skulle kosta och hur mycket du kommer att tjäna på det.

Kes McCormick, projektkoordinator och forskare på IIIEE, International Institute for Industrial Environmental Economics

Kes pekar på att många städer nu arbetar för att bli mer hållbara och att Urban Living Labs är ett sätt för dem att lära och utveckla. En stad som Malmö är faktiskt full av den här typen av experiment, från Västra Hamnen till Hyllie. Se exempel i bilderna nedan.

– Den här typen av projekt i städer kan bli stora framgångar, men de kan också bli misslyckanden. Fördelen med Urban Living Labs är att I båda fallen har du inte investerat allt i projektet. Så även om det skulle bli ett misslyckande har du lärt dig massor om vad du inte ska göra nästa gång. Om en stad till exempel ska göra om transportsystemet är det förmodligen bättre att misslyckas tidigt än sent i projektet. Det är ju också så de flesta företag jobbar. De vill inte ha kommit en lång väg i utvecklingsprocessen och sedan upptäcka att det inte fungerar.

Kes beskriver sina visioner för framtiden med entusiasm och optimism.

– Städer förändras mycket fort nu med urbaniseringen och alla innovationer. Personligen gissar jag att om fem till tio år ser vi exempel på städer med förarlösa bilar som helt förändrar hur vi ser på transporter och design av städer. En annan sak är förnybar energi. Jag menar, all energi måste ju vara förnybar senare det här århundradet, med solpaneler överallt och batterier i bilar som energilager. Den här typen av omställning kommer att komma mycket fortare än människor förstår.

Med Urban Living Labs kan också ett nytt sätt att se på konsumtion uppmuntras:

– Tanken att vi ska fortsätta på den här konsumtionsbaserade vägen känns inte vidare bra. Till och med detta skulle kunna vända snabbt och att vi får en dramatisk omställning till en delandeekonomi, säger Kes och fortsätter:

– Jag tror att vad Urban Living Labs gör är att det skapar en möjlighet för människor att tänka fritt kring nya idéer utan att någon säger “det där är ju galet, vi kan väl inte göra ?”. Allt detta kommer förstås inte att bli verklighet. Och det kommer definitivt inte att bli som vi tror. Ingen kan förutsäga framtiden. Samtidigt tror jag inte på tanken att bara låta framtiden komma till oss. Vi borde skapa den själva. På en gång. Urban Living Labs är ett sätt att skapa den framtid vi vill ha. Det är bättre att ha någon sorts kontroll över framtiden än att bara låta saker och ting bli som de blir, säger Kes McCormick.

Text: Nina Nordh

Fakta

GUST – Governance of Urban Sustainability Transitions

GUST-projektet samlar forskningspartners och städer i Sverige, Storbritannien, Nederländerna och Österrike för att studera Urban Living Labs. Det är ett projekt som finansieras av JPI Urban Europe.

Partners i GUST:
Lunds universitet
Durham University, Storbritannien
Erasmus University Rotterdam, Nederländerna
Joanneum Research, Österrike

Medverkande forskare från Lunds universitet är framför allt:
Kes McCormick och Yuliya Voytenko vid International Institute for Industrial Environmental Economics (IIIEE), Lars Coenen och Lea Fuenfschilling vid Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy (CIRCLE) och Annica Kronsell vid Statsvetenskapliga insitutionen.

Mer information: http://www.urbanlivinglabs.net/

Se även