Vilka sjukdomar har människor drabbats och dött av genom historien?

Krönika av Peter M Nilsson, professor vid medicinens historia, Lunds universitet

Människan har under sin evolutionära utveckling anpassat sig till nya miljöer, smittämnen och andra hälsorisker. Detta betyder att i ett mycket långt perspektiv, när människans medellivslängd var starkt begränsad, så har de viktigaste sjukdoms- och dödsorsakerna – utöver död vid späd ålder eller död till följd av trauma, olyckor och våldshandlingar – utgjorts av olika infektionssjukdomar.

Människans evolutionära anpassning har t.ex. medfört större chans till överlevnad under umbäranden som svält och epidemier av farliga sjukdomar, som t.ex. malaria eller pesten.

Mot denna bakgrund kan man förstå den utveckling som skett, i takt med ökande medellivslängd, av de sjukdomar som funnits under de senaste tusen åren. Om vi bortser från dödsorsaker som yttre våld, svält och förgiftning, så har sjukdomsförekomsten fortsatt att domineras av infektionssjukdomar in i modern tid. Det har rört sig om sjukdomar där smittämnenas förekomst kan relateras till olika miljöfaktorer. Exempel är malaria som endast finns i vissa tempererade klimat, influensaviruset vars förekomst variera med årstiderna, tuberkulos som associeras med trångboddhet, diarréer som uppstår vid dåliga sanitära förhållanden med förorenat vatten, eller mjöldryga som förr fanns i produkter från sädesslag exempelvis bröd. Till detta har kommit inverkan av olika gifter som antingen varit ett resultat av missbruk eller överkonsumtion, som alkohol och andra rusgifter, eller farlig närmiljö, exempelvis arsenik, mögel eller andra gifter i arbetsmiljön. Först under de senaste 200 åren har en ny sammansättning av sjukdomar – ett nytt s.k. sjukdomspanorama – börjat att etablera sig i takt med tilltagande medellivslängd.

Vår livsstil har ändrat sig under de senaste två århundradena efterhand som tillgången till föda, mekanisering av arbetsliv och användandet av bil och andra transportmedel ökat. Vår ändrade livsstil har resulterat i en lägre kaloriförbränning och detta kaloriöverskott har lagt grunden till en mer uttalad fetma och ökade risker för hjärtkärlsjukdom och typ 2 diabetes. För det sistnämnda kan vissa gener spela en roll, vilka selekterats under evolutionen för överlevnad genom att spara energi och fettdepåer under perioder med god tillgång till föda, för bättre överlevnad under svältperioder. En ny sjukdomsalstrande faktor fick ett uppsving med industrialismens genombrott på 1800-talet och de stora krigen på 1900-talet, nämligen tobaksbruk, framför allt i form av cigarett-rökning. Detta är sannolikt en av de mest sjukdomsframkallande faktorer som den moderna civilisationen frambringat, och påverkat risk för hjärtkärlsjukdom och cancer utbredningen, framför allt under 1900-talet. Med åldrandet följer även en rad bristtillstånd eller nedsatta kroppsfunktioner som påverkar den åldrade människan, t.ex. benskörhet, demens och hormonbortfall. Dessa funktioner kan i viss mån även betingas (programmeras) av faktorer redan under fosterliv och tidig barndom.

”Vår livsstil har ändrat sig under de senaste två århundradena efterhand som tillgången till föda, mekanisering av arbetsliv och användandet av bil och andra transportmedel ökat.”

Med förbättrade villkor för foster till följd av förebyggande mödrahälsovård, och bättre villkor för barn och ungdomar, till följd av förebyggande barn- och skolhälsovård, så har sjukdomspanoramat förbättrats. Även omfattande tekniska förändringar kan befrämja hälsan för olika barnkullar d.v.s. avspeglande villkor för barn som fötts under olika tidsepoker. Ett exempel på detta är introduktion av kylskåp i vanliga familjers hem i slutet av 1950-talet, med påföljd att maten kunde bevaras fräsch utan omfattande saltning. Detta medförde att barn och ungdomar som växte upp på 1960-talet och därefter varit mindre exponerade för salt i sin tidiga barndom än deras föräldrageneration, vilket skulle kunna förklara fenomenet med att det åldersjusterade medelblodtrycket sjunker i västerländsk befolkning och i Sverige trots att kroppsmasseindex och övervikt har ökat. Ett annat exempel är införandet av radio och TV som anses gynnsamt påverkat risken för att utveckla demens och tillstånd associerade med mental understimulering i ålderdomen. Nya sjukdomsrisker har dock tillkommit även i nutid, frånsett effekter av ohälsosam livsstil, och detta kan bero på radioaktiv strålning, miljögifter, bilavgaser, men framförallt kan det bero på en negativ påverkan på jordens klimat med ökad risk för t.ex. hudcancer när ozonlagret minskar.

Människans utveckling hänger intimt samman med levnadsomständigheter, tillgång till föda, villkor för foster och barn, samt exposition för skadlig miljöpåverkan. Det finns dock hoppfulla trender för en bättre global utveckling – vilket bl.a. den nyligen bortgångne Hans Rosling berättade om – med ökande medellivslängd och minskad dödlighet i bristsjukdomar globalt sett. Sjukdomsbördan i den svenska befolkningen av idag har knappast minskat men i stället förskjutits högre upp i åldrarna och panoramat för dödsorsaker har påtagligt ändrat sig.

Medicinhistorien ger oss rika möjligheter att studera så kallad ”demografisk transition”, d.v.s. hur befolkningar och deras hälsa förändrats genom historien beroende på tillgång till mat samt selektionstryck, inte minst efter inflytande av smittsamma sjukdomar. Utan denna kunskap blir det svårt att förstå dagens sammansättning av sjukdomar samt de olika yttringarna över tid (influerat av faktorer som påverkat olika barnkullar), socialt och i relation till kön och etnicitet, eftersom befolkningar förändras över tid.

Foto: Kennet Ruona

Referens: Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv. Jan Sundin, Christer Hogstedt, Jakob Lindberg, Henrik Moberg (red). Statens Folkhälsoinstitut. Stockholm, 2004.