Ta ett snabbt beslut eller vänta och se …? – om att fatta rätt beslut för en hållbar framtid trots osäkerhet

Hur vägs olika samhällsintressen mot varandra i ett läge när vi hela tiden översköljs av nya hotbilder och ny kunskap? Och hur hanterar beslutsfattare frågor där det inte finns ett enkelt svar på vilka beslut som är de bästa, och när olika intressen står mot varandra? Det här är exempel på frågor som Ullrika Sahlin vill bidra med lösningar på i sin forskning om risk och osäkerhet i beslutsfattande inom miljöområdet.

Ullrika Sahlin är forskare vid Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC, vid Lunds universitet. Hon är matematiker och kombinerar kunskap om sannolikhets- och riskbedömningar med aktuella problemställningar inom miljö och klimat. Hennes arbete är tvärvetenskapligt med många kontakter med exempelvis samhällsvetare, filosofer och ekonomer för att få ett helhetstänk i forskningen. Exempel på frågor Ullrika har ägnat sig åt de senaste åren är kemiska riskbedömningar, ekosystemtjänster och främmande arter i det svenska djurlivet.

Forskare och beslutsfattare behöver mötas tidigt i beslutsprocessen

– Min forskning handlar om att ta fram principer för vad som behöver vägas in när ett beslutsunderlag tas fram. Idag är det oftast upp till riskbedömaren att själv avgöra hur det skall gå till eftersom beslutsfattare inte alltid vet hur de vill ha det. I framtiden kan det mycket väl hända att beslutsfattare ställer krav på att osäkerhet hanteras på en viss nivå, vilket i sin tur ställer krav på inte bara riskbedömare utan även experter och forskningsresultat. Hanteringen och kommunikation av osäkerhet börjar tidigt i en kunskapsprocess.

Ullrika Sahlin pekar också på att en kommunikatör inte löser den här kommunikationen.

– Min åsikt är att kommunikation inte är något man lägger till på slutet i ett forskningsprojekt, utan de som berörs av forskningen behöver komma in tidigt i projektet. Kommunikation bygger framför allt på personliga relationer och tar lång tid att bygga upp. Det är oerhört viktigt att inte bara kommunicera när man är färdig med en forskningsstudie, utan man behöver förstå att detta är en del av hela kunskapsprocessen.

I forskningsprojektet STAKE (Practices and barriers of stakeholder interaction) har Ullrika Sahlin arbetat tillsammans med bland annat Åsa Knaggård, statsvetare vid Lunds universitet som har fokus på hur politiken hanterar vetenskaplig osäkerhet och långa tidsperspektiv. Projektet handlar om att hitta modeller för kommunikationens betydelse i beslutsfattandet.

” Om man ska kunna hantera risker måste man också förstå hur beslutsfattande går till och hur olika former av kommunikation påverkar det samhället vill uppnå.”

– Vi har tagit fram två modeller med handfasta råd till forskare om samverkan mellan olika intressenter, berättar Ullrika Sahlin. Det började först som en del av ett BECC*-projekt och har nu växt till en handledning för forskare och forskningsmiljöer. Generellt i forskningen har det hittills varit mycket fokus på att förmedla färdiga forskningsresultat till olika intressenter, men det vi vill göra är att i stället få in deras kunskap redan i början av forskningsprocessen.

Ullrika Sahlin menar att när riskbedömningar görs måste frågan om vad som behöver kommuniceras ställas tidigt för att få ett bra beslutsunderlag.

– Om man ska kunna hantera risker måste man också förstå hur beslutsfattande går till och hur olika former av kommunikation påverkar det samhället vill uppnå. Det här argumentet att beslutsfattare inte skulle vara tillräckligt kompetenta att förstå riskbedömningar eller osäkerhet, det köper jag inte. Det är i så fall snarare vi som experter eller riskbedömare som inte är tillräckligt insatta vad det innebär att kommunicera tydligt, säger Ullrika Sahlin.

Nära samarbete mellan naturvetare och samhällsvetare

– Jag har gått från att vara en naturvetare som tror att man kan beräkna det mesta och att vi på det sättet kan lösa världens problem, till någon som ser ett behov av att samarbeta med samhällsvetare om riskkommunikation. Jag har insett att det behövs mer än själva kunskapen för att den ska användas i praktiken. Mycket handlar om att förbättra hur vi kommunicerar, vilket i sin tur bygger på hur vi hanterar vad vi vet och vad vi inte vet. Många gånger efterfrågar beslutsfattare att osäkerheten i underlaget beskrivs på ett sådant sätt att den kan vägas in i beslutet.

Robust beslutsfattande viktigt idag

– Hur kan vi bli bättre på att integrera vår kunskap i beslutsfattandet? Och hur görs rätt avvägningar i beslutsfattandet? I det Formasprojekt hon arbetar med tittar man närmare på hur beslut kan bli mer robusta.

Robust beslutsfattande handlar om att hitta fram till lösningar på problem som fungerar även om det kan vara svårt att säkert säga vad olika alternativ kommer att leda till. Forskningen inom området vid Lunds universitet går tillbaka till 80-talet, då bland annat filosofer som Peter Gärdenfors och Nils-Eric Sahlin lade grunden för det som nu Ullrika Sahlin och hennes doktorander i forskningsgruppen bygger vidare på.

– Vi behöver också titta mer på nästa steg och ta fram principer för hur beslutsfattare i sin tur värderar och gör avvägningar mellan olika mål. Som jag ser det kan inte naturvetenskapen lösa alla de konflikter som kan uppstå mellan olika mål, utan i dessa fall krävs det förhandlingar på politisk nivå.

– Jag har också intresserat mig för kunskapskonflikter. Jag älskar det ämnet! Om en studie säger en sak och en annan något annat. Det är en typ av konflikt. Vi behöver hitta nya sätt att få den här konflikten att återspeglas i form av en osäkerhet.

Text: Nina Nordh

*BECC står för ”Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate”, och är ett strategiskt forskningsområde i samarbete mellan Lunds universitet och Göteborgs universitet. Över 200 forskare är engagerade i arbetet med att bättre förstå hur klimatförändringarna och vår landanvändning påverkar ekosystem, biologisk mångfald och i förlängningen även vår matförsörjning.

Läs mer

Fakta

Några exempel på Ullrika Sahlins forskningsprojekt

Hitta sätt att förebygga sjukdomar hos bin
Ullrika Sahlin är också involverad i EU:s riskbedömningar kring bin och de sjukdomar de kan drabbas av på grund av olika stressande faktorer, som brist på mat eller för mycket bekämpningsmedel. Senare i år påbörjar hon också ett innovationsprojekt tillsammans med Jordbruksverket som handlar om att utveckla en app för att biodlare och växtodlare ska kunna samarbeta kring bins hälsa och pollinering. Genom att beskriva hur mycket födoresurser det finns i det omgivande landskapet och koppla det till binas beteende när de letar mat hoppas man bland annat kunna förebygga sjukdomar som till exempel angrepp av varroakvalster hos bin.

Signalkräftans vara eller inte vara?
Ett annat aktuellt problem med koppling till riskbedömningar som Ullrika Sahlin är involverad i gäller ett uppdrag att genomföra en riskanalys åt Havs- och vattenmyndigheten om signalkräftans framtid i Sverige.

– Det här är ett konfliktfyllt område och det gäller att väga in hur man på olika sätt kan se på riskerna. Det handlar om att väga många olika intressen mot varandra. Det är också viktigt att veta hur nuläget är för att kunna göra något åt problemet.

Tvärvetenskaplig forskning i fokus för CEC

Att tidigt involvera olika samhällsaktörer i forskningen för att få till ett utbyte av kunskap mellan olika intressenter har varit centralt i flera stora forskningsprojekt på CEC med fokus på konsekvenser av ett förändrat klimat – allt från Mistra SWECIA om hållbart skogsbruk som avslutades 2015, till BECC som fokuserar på biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Läs mer: www.cec.lu.se

Läs mer om forskning kring risk och osäkerhet vid Lunds universitet

LUCRAM, Lund University Centre for Risk Assessment and Management