Hur kan vi skydda miljön i tider av väpnad konflikt?

Miljön drabbas i samband med krig och andra väpnade konflikter. Skadorna som uppstår kan komma att få negativa följder för människor genom att deras hälsa, tillgång till mat och rent vatten hotas. Vid Lunds universitet undersöker juristen Britta Sjöstedt om vi kan använda dagens miljörätt för att stärka miljöskyddet även under väpnade konflikter.

Vad man får och inte får göra i väpnade konflikter styrs främst av krigets lagar. Efter Vietnamkriget har krigets lagar förstärkts för att hindra att skador på miljön ska uppstå. Men dessa regler har aldrig tillämpats.

– Detta beror troligtvis på att kraven på vad som ska ses som en miljöskada och i strid med krigets lagar är oerhört höga. För detta krävs att den naturliga miljön ska få vidsträckta, långvariga och allvarliga skador – alltså i princip så svåra skador som de blev efter besprutningarna med växtgifter, såsom Agent Orange, under Vietnamkriget, säger Britta Sjöstedt.

Det har visat sig vara svårt att få stater att gå med på nya miljöregler när det gäller krigets lagar. Ett problem är att definiera vad som är ”miljön”. I krigets lagar talas om den naturliga miljön, vilket då främst ses som mark och växtlighet – men miljön är allt i vår omgivning, också luft och vatten. Det är också svårt att veta vad i miljön som kan vara farligt över tid, såsom vi tidigare sett med olika miljögifter som PCB och DDT.

– Det är framförallt viktigt att se den nära kopplingen mellan människa och miljö, säger Britta Sjöstedt. I krig är det många andra intressen, till exempel de omedelbara humanitära, som går före miljön i hänsyn. Men om man exempelvis utrotar växter eller djur så vet vi inte om detta leder till stor skada för människor på sikt. Om balansen i ett ekosystem rubbas kan detta sin tur påverka andra ekosystem och få konsekvenser för klimatet. Ju känsligare och mer utsatt miljön blir desto större skador riskerar en väpnad konflikt få.

 ”Det är framförallt viktigt att se den nära kopplingen mellan människa och miljö.”

Folkrätten är ett system där både miljörätt och krigets lagar ingår. 2010 bestämde FN:s folkrättskommission att man skulle se över och utveckla reglerna och se hur man skulle kunna utveckla miljöskyddet både före, under och efter konflikter.

– Om man läser krigets lagar och miljörätten ihop kan man tolka om krigets lagar så att man får in en mer modern syn på miljön. Inom miljörätten läggs exempelvis en större fokus på att minska uppkomsten av oåterkalleliga skador eller skador som kan påverka kommande generationer. Då kan man begränsa vissa skador i väpnade konflikter, skador som inte finns inskrivna i krigets lagar, säger Britta Sjöstedt.

Det speciella med miljöfrågor är att det ofta finns ett gemensamt intresse för de krigförande parterna. Om exempelvis alla parter inser att ett område måste skyddas om människorna ska kunna leva kvar, kan detta kan utgöra en drivkraft till samarbete. En annan fördel med miljörätten är att det ofta finns institutioner som kan vara på plats och som kan fatta beslut om hur parterna ska uppfylla miljökonventionerna.

I Demokratiska Republiken Kongo har Britta Sjöstedt studerat ett pilotprojekt som genomförts under världsarvskonventionen. Världsarvskonventionen har förhandlats fram under FN-organet Unesco. Det unika i projektet är att medan de flesta organisationer lämnat konfliktområdena har Unesco, tillsammans med några partners, stannat kvar för att införliva skydd av världsarvet i parker som exempelvis Virunga i östra Kongo.

– När det gäller parken i Virunga bjuder Unesco in både rebeller och den kongolesiska regeringen till samtal och agerar som en medlare för hur man ska kunna skydda parken och de utrotningshotade djurarterna som lever där, som till exempel bergsgorillorna, berättar Britta Sjöstedt.

Ambitionen från Unescos sida har varit att hålla striderna utanför parken, vilket inte har lyckats. Däremot har man lyckats med att behålla parkvakterna genom att se till att de får betalt och att de erhåller ett slags immunitet från attacker trots att de är beväpnade. Med vakter på plats möjliggör Unesco att parkerna har ett fortsatt skydd mot tjuvjakt och att folk hindras från att hugga ned skog till bränsle. Helt okomplicerat är det dock inte. Det finns fortfarande problem med olika rebellgrupper som kommer in i parken och många parkvakter skjuts fortfarande ihjäl i sitt arbete med att skydda bergsgorillorna och andra djur från tjuvskyttar.

– Det viktiga är att man har lyckats behålla något slags instrument för att skydda parkerna i Demokratiska Republiken Kongo under årtionden då konflikterna blossat upp periodvis. I början av stridigheterna sjönk antalet bergsgorillor drastiskt men efter att Unesco varit inblandat har nu antalet börjat stiga igen.

Idag har vi ganska många krig som handlar om naturresurser ibland annat i Centralafrikanska Republiken, Sudan, Liberia och Sierra Leone. Britta Sjöstedt tror att vi i takt med att miljön blir alltmer utsatt och känslig för påverkan kommer att få se att miljöskador får allt större inverkan på människors liv. Vilket kan leda till fler konflikter men också till att fler parter blir intresserade av att skydda miljön för allas bästa.

– Jag tror att miljörätten kan vara ett bra instrument för det som man kallar för miljödiplomati, eller grön diplomati, säger Britta Sjöstedt. Ofta finns det gemensamma intressen som inte handlar om de politiska spänningarna, vilka kan leda till att man kan skapa ett mer neutralt forum för att börja förhandla. Det finns flera exempel när krigförande parter fortsätter att samarbeta för att skydda en viktig vattenled. Om detta går att genomföra beror dock väldigt mycket på hur konflikten ser ut, hur aktörerna ser ut och vilka naturvärden det gäller.

Text: Pia Romare

Fakta

Folkrätten

Folkrätten består av alla internationella lagar och principer som reglerar hur stater och andra internationella aktörer ska samarbeta och hur de får och inte får agera gentemot varandra.

I folkrätten ingår exempelvis:

– Krigets lagar som reglerar väpnade konflikter

– Mänskliga rättigheter

– Internationell miljörätt

– Havsrätt, rymdrätt, traktaträtt, internationell våldsanvändning

 

Källa: http://www.regeringen.se/regeringens-politik/demokrati-och-manskliga-rattigheter/folkratt/folkrattsliga-bestammelser/ 2017-02-20

Unesco

Unesco (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) är FN:s organisation för att skapa fred genom ökat samarbete mellan medlemsländerna inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation/information.

Källa: http://www.unesco.se Världsarvskonventionen

Konventionen om skydd för världens natur- och kulturarv från 1972 är Unescos mest kända konvention.

Källa: http://www.unesco.se

Miljöns roll kan ha betydelse genom hela konfliktcykeln

Miljöns roll:

– Miljön som en bidragande orsak till konflikter (torka, brist på naturresurser eller mycket naturresurser som man vill ha kontroll över).

– Miljön som ett tyst offer i konflikten (vapen som sprider gifter, attacker på fabriker som leder till utsläpp) eller som ett vapen i sig (bränna ner grödor, förgifta vattendrag eller använda naturens krafter i sin krigföring genom att skapa översvämningar, torka, tsunamier med mera.).

– Miljön som ett hinder i fredsprocessen (om man har förstört miljön så att det inte går att bo där).

Agent Orange

Agent Orange är namnet på ett växtbekämpningsmedel. Medlet påminner kemiskt om växthormon och dödar växter genom att störa deras ämnesomsättning.

Historia

Historiskt sett är det inte något nytt att man vill skydda miljön vid konflikter. Att attackera fiendens miljö – och därför också skydda sin egen miljö från attack – har varit en del av krigföringen sedan antiken.

Efter 2a världskriget var folkrätten främst inriktad på civilsamhället. Inom krigets lagar, som är den del av folkrätten som reglerar väpnade konflikter, fanns bara ett indirekt skydd för miljön, exempelvis genom förbud mot att använda gasvapen eller skydda civil egendom mot attacker. Förbudet mot gasvapen motiverades med att användningen av gas kan missgynna båda parter.

Efter Vietnamkriget 1957-1975, då USA spreds växtgiftet Agent Orange i stor skala för att avlöva djungeln och begränsa tillgången till ätbara växter för vietnameserna, uppstod debatten om hur mycket vi ska skydda miljön vid väpnade konflikter. Detta var i en tid då miljörätten föddes och FN:s höll sin första miljökonferens i Stockholm. Med huvudargumentet att man kan förstöra väldigt mycket för väldigt lång tid infördes de första, mycket strikta, reglerna som skyddar miljön specifikt, i krigets lagar.

Sedan kom Iraks invasion av Kuwait på 1990-talet. I samband med den konflikten sattes flera oljekällor i brand vilket medförde att det läckte ut stora mängder olja i Persiska golfen. Under Kosovokriget i slutet 90-talet bombade Nato fabriker vid Belgrad vilket bland annat ledde till att det läckte ut gifter till Donau. Efter dessa händelser kom diskussioner åter upp om hur långvarig men lågintensiv påverkan kan förstöra mycket, och också förstöra för fredsbygget.

2010 fann FN:s folkrättskommission att de tidigare miljöreglerna inom krigets lagar var otillräckliga. För att kunna utveckla miljöskyddet både före, under och efter konflikter beslöt man sig därför för att se över dessa miljöregler och hur de kan användas tillsammans med exempelvis lagar inom internationell miljörätt.

Se även