Forskarröster om Naturvation

Kes McCormick, Internationella miljöinstitutet (IIIEE):

Vilken är Lunds universitets roll i projektet och vilka är med?

– Flera forskare från Lund kommer att delta i de jämförande analyserna av fallstudierna. Det handlar om 54 lösningar från 18 städer (bl a Barcelona, Győr, Leipzig, Malmö, Newcastle, Utrecht) med väldigt olika karaktär. Genom att granska hur städerna kom fram till sina lösningar och forska om processerna och de aktörer som bidrog till att förverkliga lösningarna kommer projektet att visa på vägarna mot innovation lika mycket som på innovationerna själva.

Hur planerar man i projektet att analysera naturbaserade lösningar och mäta hur framgångsrika de varit?

– Först ska en databas med uppgifter om de olika städernas egenskaper och data om specifika lösningar tas fram. Sedan följer en analys över av vinster och sidovinster utanför den vetenskapliga sfären (eftersom samhälls- och miljövinster kan vara svåra att mäta). Först en strikt vetenskaplig analys och sedan en mer handfast samhälls- och miljöanalys.

Vilka metoder kommer att användas för att sprida framgångsrika naturbaserade lösningar?

– IIIEE kommer att ta fram en ny MOOC (massive open online course) som kommer att handla om projektets resultat när det är avslutat. En hemsida och en databas kommer att ge städer och andra intresserade grupper eller individer information om projektets resultat. Bra kommunikation och eventuellt översättning till flera språk kommer att vara andra verktyg för att sprida information och goda idéer från projektet.

Kommer något evenemang att avsluta projektet?

– Stadsutställningar kommer att äga rum under hela projektperioden för att skapa engagemang genom evenemang, samarbete, undervisning och stöd samt genom att koppla samman aktörer från olika sektorer.

Något du vill tillägga?

– Ett exempel på en naturbaserad lösning är New York City Highline som visar att en liten grupp kan ha stor inverkan. Det visar att olika aktörsperspektiv kan vara mycket värdefulla och viktiga för unika och framgångsrika idéer. Enskilda aktörer kan ha svårt att se sin egen koppling till naturbaserade lösningar. ”Ekostaden” Augustenborg och Scandinavian Green Roof Institute i Malmö kan också ses som framgångsrika. Men det väsentliga är att granska hur de blev framgångsrika, vilka som deltog i beslutsprocessen och varför lösningarna inte har spridits till andra städer.

Helena Hanson, Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC)

Som forskare om hållbar stadsplanering vid CEC, vad är din roll i Naturvation?

– Jag kommer att ingå i gruppen som ska kartlägga och värdera naturbaserade lösningar och även utveckla planeringsverktyg tillsammans med städerna Malmö och Utrecht. Verktygen för att utveckla och värdera naturbaserade lösningar ska sedan tillämpas på alla de deltagande städerna i projektet.

Varför är naturbaserade lösningar så viktiga?

– Jag ser det som mer konkret att arbeta med naturbaserade lösningar än med ekosystemtjänster eftersom begreppet naturbaserade lösningar inbegriper att det finns problem och utmaningar som ska lösas. Efter att ha arbetat ett år i Malmö med att integrera ekosystemtjänster i stadsplaneringen insåg jag att städer verkligen försöker att arbeta med ekosystemtjänster men att det finns många hinder på vägen. Bland annat är det är svårt att förklara begreppet, speciellt för grupper med lite ekologisk kunskap. Naturbaserade lösningar skulle kunna vara ett enklarare begrepp att ta till sig och därmed öppna upp för fler aktörer.

Kan du nämna några problem som projektet vill åtgärda?

– Det kan vara svårt att skapa grön infrastruktur i den täta staden, det är därför centralt att arbeta med de ytor som finns tillgängliga. Tak, fasader, tidigare industrimark, parkeringsplatser är exempel på ytor som kan förgrönas. För att ge ett bra beslutsunderlag till beslutsfattarna vid planering av grön infrastruktur gäller det att sammanställa vilken effekt de naturbaserade lösningarna har, t ex hur bra de är på att fördröja dagvatten eller att sänka temperaturen i stadskärnan. Vi kommer även till stor del att arbeta med att sammanställa befintligt kartmaterial och visa städerna hur de kan använda sig av detta.

Vilka lärdomar är viktiga att ta med i det nya projektet?

– Att det är viktigt att fundera kring hur grönområden kan användas. Idealet är ofta att grönområden ska ha många funktioner och kunna lösa samhälleliga, miljömässiga, ekonomiska och ekologiska problem men samtidigt kan detta leda till målkonflikter Ett sluttande grönområde kan t ex vara optimalt för att hantera stora mängder dagvatten medan dess funktion för rekreation blir lidande på grund av vattnet.

– Man bör också ta hänsyn till oförutsedda resultat. En följd av de höjda temperaturerna på grund av klimatförändringarna kan bli att dagvattendammar blir lämpliga livsmiljöer för smittbärande insekter.

– Vi behöver också jämföra naturbaserade lösningar med ”gråa” lösningar, som t ex befintliga vatten och avloppssystem. Genom att granska de samhälleliga och ekonomiska aspekterna av jämförbara gröna och gråa lösningar kan de kostnader och den nytta de medför ingå i beslutsprocessen för städer.

Vad tycker du är mest spännande i projektet?

– Det är spännande att jobba med kommuner och andra organisationer som arbetar praktiskt med stadsutveckling och planering. Ett ökat kunskapsutbyte mellan forskarvärlden och praktiken (kommuner, företag, organisationer etc.) ger också förutsättningar för en helt annan typ av miljövetenskaplig forskning. Det blir en rolig utmaning att pröva konceptet naturbaserade lösningar och att öka samarbetet mellan aktörer som tidigare inte varit sammankopplade.

Christine Wamsler, Centrum för hållbarhetsstudier (LUCSUS)

 Vilken är din roll i Naturvation-projektet?

Jag kommer att arbeta med andra kollegor på LUCSUS och i nära samarbete med IIIEE, CEC och andra intressenter i projektet. LUCSUS och IIIEE ska tillsammans genomföra fördjupade fallstudier om städer. Syftet är att identifiera olika naturbaserade lösningar och undersöka deras styrning, finansiering och medborgerliga engagemang. Vi ska även stödja en kartläggning samt kännetecknande beskrivning av naturbaserade lösningar i 100 europeiska städer. Utifrån det kommer vi att samarbeta för att utveckla underlag för politiska beslut, handböcker, riktlinjer, stadsevenemang, utställningar och en MOOC (Massive Open Online Course). IIIEE och LUCSUS också kommer inom ramen för projektet att dela på en forskare som kommer att arbeta med dessa aktiviteter.

Kan du nämna några problem som projektet vill åtgärda?

– Naturbaserade lösningar anses vara väldigt lovande för hållbar omvandling av städer. De har potential att bidra i hanteringen av en rad olika hållbarhetsproblem som städer står inför, t ex översvämningar och värmestress, ohälsa, minskad biologisk mångfald och sociala orättvisor. Men trots denna betydande potential, är emellertid nyttjandet av naturbaserade lösningar marginellt, fragmentiserat och mycket ojämnt fördelat inom och mellan städer.

Vad tycker du är mest spännande i projektet?

– Det är spännande att delta i ett unikt ämnesövergripande samarbete mellan många olika forskningsinstitutioner, sex städer (däribland Malmö), företag och frivilligorganisationer för att samla den expertis som behövs för att stödja naturbaserade lösningar. Det är helt avgörande eftersom den kunskap som finns är utspridd över olika ämnen och sektorer som sällan samtalar med varandra. Varje enskild intressent har därför en avgörande roll i projektet.

 Du har arbetat länge med frågor om klimatanpassning i städer etc. Vilka lärdomar från tidigare erfarenheter är viktiga att ta med för att göra det nya projektet framgångsrikt?

– Ämnesövergripande forskning och inkluderande processer behövs för att forskningen ska leda fram till resultat och åstadkomma långsiktig förändring. Samtidigt måste man vara ytterst medveten om och ta hänsyn till relaterade utmaningar. I mitt tidigare arbete med kollegor på LUCSUS och med andra aktörer[1] har det visat sig vara av central vikt att formulera och förstärka konkreta delvinster för alla deltagande individer och organisationer samt att skapa mekanismer och strukturer som bygger upp ett ömsesidigt förtroende och att planera för att kunna vara flexibel. Det är avgörande att vara lyhörd och lyfta fram det som åstadkommits liksom befintliga strukturer och mekanismer.

– En annan central aspekt anknyter till mitt tidigare arbete med så kallad mainstreaming (integration/ institutionalisering).[2] Det finns många ingångar för att främja naturbaserade lösningar, t ex miljöplanering samt begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, som inbegriper alla typer av verksamheter. Det är därför viktigt att projektet beaktar tidigare insatser, tillämpningar och teorier med avseende på mainstreaming, bland annat de kritiska faktorer som gör mainststreaming effektivt.

Något du vill tillägga?

 Den bästa lösningen enligt mig är att leva och arbeta i ett så kallat mindful partnerskap med naturen, sig själv och samhället.[3] Jag hoppas att Naturvation-projektet kan bidra till det.

[1] E.g. http://www.lucsus.lu.se/research/urban-governance/urban-transformation & http://www.lucsus.lu.se/research/urban-governance/urban-ecosystem-based-adaptation-to-climate-change

[2] E.g., Wamsler, C., Pauleit, S. (2016) ‘Making Headway in Climate Policy Mainstreaming and Eosystem-Based Adaptation: Two Pioneering Countries, different Pathways, one Goal’. Climatic Change 137(1):71–87.

[3] Wamsler C., Brossmann J., Hendersson H., Kristjansdottir R., McDonald C., Scarampi P. (2017) Mindfulness in sustainability science, practice and teaching. Sustainability Science. Forthcoming.