• Thorbjörn Laike är professor i miljöpsykologi vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö, LTH, samt föreståndare för CEEBEL.
    Thorbjörn Laike är professor i miljöpsykologi vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö, LTH, samt föreståndare för CEEBEL.

Att leva med ljus – fyra frågor till Thorbjörn Laike, professor i miljöpsykologi

Det räcker inte att bara ställa väckarklockan, du måste även ställa din inre biologiska klocka för att bli riktigt vaken och alert. Thorbjörn Laike och hans forskarkollegor vid Lunds universitet undersöker hur vi kan påverka vår vakenhet och vårt välbefinnande med hjälp av LED-belysning.

Det räcker med ett stearinljus eller en LED-lampa för att vi ska kunna se. Ändå klarar vi oss inte utan det naturliga ljuset och dess rytm. Varför är det så och hur fungerar det?

Vi är anpassade till dagsljuset och dess variation över dygnet. Dagsljuset med sitt innehåll av kortvågigt blått ljus påverkar oss speciellt via våra ögon. Vi har något som kallas ögats tredje receptor, det vill säga celler som är känsliga för just kortvågigt, blått ljus. Det blåa ljuset påverkar vår vakenhet, sätter vår inre klocka via hormoner, genom att blockera melatoninproduktionen i epifysen. Detta ger i sin tur signaler till binjurebarken och kortisolproduktionen stiger vilket i sin tur ger upphov till andra reaktioner och vi blir vaknare. På kvällen svarar frånvaron av ljus för att melatoninproduktionen inte längre blockeras och vi blir sömniga.

Vi har förstått att vi behöver ljuset på morgonen för att ställa den biologiska klockan rätt. De flesta av oss har en något längre inre dygnsrytm än 24 timmar vilket styrs helt internt, och skulle – om inte ljuset fanns – hela tiden skjuta dygnet framför oss.

Vad händer när vi inte får tillräckligt med dagsljus?

Även en halvmulen dag är ljusstyrkan utomhus 8-9000 lux, flyttar du dig inomhus, ungefär en till två meter innanför fönstret, är den 1000-1500 lux och sen avtar ljustillgången snabbt. De första studierna om ljusets inverkan på vakenhet och sömn, som Rickard Küller och hans kollegor började med här i Lund, handlade om hur skolelever påverkas av att vistas i ett klassrum med, respektive utan, dagsljus. Studien pågick under ett skolår och visade att de elever som hade mest dagsljus i sitt klassrum var mer aktiva och klarade sig bättre på exempelvis läsförståelse- och matematikprov.

” En generell brist på dagsljus kan påverka oss som bor långt från ekvatorn.”

En generell brist på dagsljus kan påverka oss som bor långt från ekvatorn. Mer än hälften av oss säger sig uppleva ”normal” vintertrötthet, det vi kallar en årstidsrelaterad trötthet (en mild form av SAD, Seasonal Affective Disorder) som kan kopplas till allt kortare dagslängder vintertid. Vintertröttheten kan bero på omställningen till mörker på hösten eller påverkan under hela den mörka perioden.

Räcker det inte att tända lampor inomhus?

Med belysning har vi sedan länge förlängt vår vakenhet under den mörka tiden. Fram till och med glödlampan har våra ljuskällor varit svaga med lågintensivt, långvågigt, gulaktigt sken. Det är ljus som inte påverkar oss på samma sätt som dagsljuset gör. Men när först lysröret, och sedan framförallt den nya ljusdioden (LED) utvecklades, ändrades allt.

LED var den teknik som man efter långt letande fick fram för skapa en energieffektiv belysning där inte den mesta strålningen försvann som värme (som hos glödlampan). Tekniken bygger på endast kortvågigt, intensivt ljus och har alltså inte samma sammansättning som dagsljus. Dagsljuset är även dynamiskt och ändrar sig hela tiden på ett sätt som inte går att efterlikna. Vad vi hoppas på är att det ska gå att ta fram ett ljus som spektralt börjar likna dagsljus samtidigt som det är energieffektivt.

Dagens LED-ljus kan påverka oss trots allt. Vad innebär det?

Med LED-belysning kan vi få fram så mycket kortvågigt ljus att våra ljuskänsliga hormonsystem kan påverkas. Därmed har belysningen även blivit en miljöpsykologisk fråga.

Sedan 2008 undersöker vi inom samverkansprojektet CEEBEL vad som är belysning av god kvalitet för människor. Vi ser exempelvis att timingen – när vi utsätts för mycket ljus – är mycket viktig. Forskningen runt vakenhet och skola visar att det är lämpligt att öka ljuset på morgonen för att förbättra vakenheten hos ungdomarna. Nästa steg är att försöka värdera om man kan förbättra studieresultaten med hjälp av belysning.

Också för vintertrötthet, SAD, har erfarenheten visat att stark belysning i vita rum – ljusterapi – hjälper. Vi vet nu att även i detta sammanhang är det kortvågiga ljuset som har störst betydelse, men också att det är av betydelse hur ljuset är riktat. Med ett ”omvärldsljus” som till exempel reflekteras från väggar och tak blir ljusförhållandena mer som dagsljus.

I väntan på att vi bättre kan härma dagsljuset och dess variationer arbetar vi med att använda rätt belysning vid rätt tid i exempelvis skolor, arbetsplatser och äldreboenden. Men även för att anpassa ljusmängden helt individuellt.

Text: Pia Romare

Foto: Kenneth Ruona

Fakta

Thorbjörn Laike

Thorbjörn Laike är professor i miljöpsykologi vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö, LTH, samt föreståndare för CEEBEL.

CEEBEL

CEEBEL (Centrum för energieffektiv belysning) är ett samverkansprojekt som finansieras inom ramen för Energimyndighetens Program för energieffektivisering inom belysningsområdet. Syftet med CEEBEL är att föra samman forskare från olika högskolor och universitet och hjälpa dem att hitta varandra så att de kan generera nya forskningsprojekt som är relaterade till både människan och till energieffektivisering.

Se även