Insikter genom konst

Hur mår invånare i byar i Tanzania som blivit utsatta för land grabbing, det vill säga när inhemska eller multinationella företag köper upp stora marker, oftast illegalt. Naturgeografen Emma-Li Johansson använde konsten för att komma närmre människors tankar, oro och framtidsdrömmar. Hur skulle de visualisera fenomenet? Vilka berättelser skulle de inkludera?

– Vi gjorde tre målningar i varje by, en som representerar den aktuella samhälleliga och miljömässiga situationen, något som rekonstruerar det förflutna, och en som visualiserar hur ungdomarna vill att framtiden ska se ut. Jag är skeptisk till hur vetenskap kommuniceras vidare, och såg detta som ett alternativ till den klassiska artikelformen som sällan når ut till människor utanför akademin. Jag ville skapa något som är tillgängligt och intressant för de som inte är insatta i debatten, eftersom jag tycker att det är ett viktigt ämne som är brådskande att skapa medvetande om.

Land grabbing drabbar oftast länder som redan är utsatta och stora områden av odlingsbar mark tas över främst i Afrika, söder om Sahara.

Hur det påverkar invånarna är delade meningar om. Utländska investerare anser att det stärker utvecklingen av jordbruken, eftersom det skapas arbetstillfällen. Sanningen ligger närmre att land grabbing ofta får negativa konsekvenser när det stör de naturresurser som finns.

Workshopen guidades av Joseph Mwalyombo, konstnär från Dar es-Salaam. Målningarna skapades i tinga-tinga stil, en världsberömd tanzanisk konststil med klara färger, skarpa kontraster med föreställande berättande motiv. Resultaten blev över Emma-Li Johanssons förväntningar.

Deltagarna i de två byarna var delaktiga i hela processen och även om deras mark hade tagits av utländska företag av olika skäl, produktion av ris och teak, målade man upp bilder av hur vattenförsörjningen och skogsarealen minskade. En snabb minskning av vilda djur blev även en konsekvens av land grabbing.

– Dessa miljöförändringar har en omedelbar effekt på landsbygdssamhällen, eftersom de flesta människor är beroende av naturresurser för sitt uppehälle som bönder, fiskare och boskapsuppfödare. De flesta människor erbjöds inget annat alternativ eller ersättning utan är tvungna att få livet att gå ihop med minskade tillgångar till mark, vatten och andra naturresurser.

Byarna ville för framtiden ha bättre hus, bättre vägar och vara delaktiga i hur företag väljer att utnyttja deras gemensamma naturresurser.

Text: Bodil Malmström