Forskning om äldres läkemedel räddar liv och sparar resurser

Felaktig läkemedelsanvändning svarar för en tredjedel av äldres besök i akutvården. För patienterna innebär det stora medicinska risker och för vården tar läkemedelsrelaterade skador stora resurser i anspråk.

Distriktsläkaren Patrik Midlöv i Eslöv stötte så gott som dagligen på äldre som på olika sätt drabbades av bristande rutiner i läkemedelshanteringen. Det kunde handla om fel läkemedel, dåligt anpassad dosering, läkemedel i olämpliga kombinationer eller mediciner som satts in utan att någon egentligen kunde se varför.

– De flesta som arbetar i primär– vården känner igen problematiken, men vi har inte haft några siffror på hur stort problemet är eller några evidensbaserade metoder för att komma till rätta med det, säger Patrik Midlöv, som också forskar och undervisar vid läkarutbildningen vid Lunds universitet.

Tillsammans med sjukhusapotekaren Tommy Eriksson på Skånes Universitetssjukhus i Lund genomförde Patrik Midlöv en studie inom den kommunala hemsjukvården i Landskrona.

– Det visade sig att 40 procent av patienterna hade ett eller flera läkemedel som ingen kunde säga varför de hade satts in. Och det uppstod i snitt två fel varje gång en patient bytte vårdform.

Flera senare studier har bekräftat resultaten från Landskrona och det har lett till att nya metoder har utvecklats för att förbättra läkemedelsanvändningen hos äldre.

Läkemedelsberättelse

Sjukhusapotekaren Tommy Eriksson har tillsammans med överläkaren och geriatrikern Lydia Holmdahl på SUS i Lund utvecklat ett koncept, en läkemedelsberättelse som följer patienten genom vårdkedjan, för att det lättare ska gå att se varför olika läkemedel har satts in.

– Här motiveras alla förändringar i medicineringen under sjukhusvistelsen, vilket innebär att jag som läkare inom primärvården snabbt kan få en helhetsbild när patienten kommer tillbaka från sjukhuset, säger Patrik Midlöv.

– Därmed minskas risken för fel påtagligt, samtidigt som det finns en naturlig utgångspunkt för en diskussion om vilka läkemedel patienten behöver.

Nya rutiner

Region Skåne inför nu läkemedelsberättelsen som en rutinåtgärd när patienter skrivs ut från sjukhus och flera andra landsting är på väg att göra samma sak.

– Det är ett stort steg framåt. Nu gäller det att få sjukhusläkarna mer medvetna om problemet och att sjukhusen satsar på att anställa farmaceuter som kan säkra kvalitén i läkemedelsberättelserna, säger Patrik Midlöv.

– Samtidigt måste vi inom primärvården verkligen orka och våga ta ett helhetsgrepp om patienternas läkemedelsanvändning utifrån en gedigen kunskap som helst ska finnas med redan från läkarutbildningen.

”Vi måste våga ta ett helhetsgrepp om patienternas läkemedelsanvändning.”

Arbetet med att utveckla en modell för läkemedels-berättelser har väckt stor uppmärksamhet och teamet bakom LIMM (Lunds Integrated Medicines Management) har bland annat belönats med Guldskalpellen som årets förnyare inom svensk sjukvård.

”Ett föredömligt exempel på utvecklingsarbete som ger bevisad nytta” skrev juryn i sin motivering.

– Ytterst handlar det om att ta ett helhetsgrepp om patientens läkemedelsanvändning och att ha ett kritiskt förhållningssätt, säger Lydia Holmdahl. Ett läkemedel som sattes in för ett år sedan kan ju för länge sedan ha spelatut sin roll och därför gäller det att vid varje tillfälle fråga sig om de läkemedel som finns på listan är relevanta.

Informationen i läkemedelsberättelsen kvalitetssäkras av en apotekare/ farmaceut och den utskrivande läkaren kan på så vis få hjälp med att göra en helhetsbedömning av patientens läkemedelsanvändning.

– Det handlar inte bara om att rensa i läkemedelslistan, utan även om att anpassa dos efter ålder eller att undvika läkemedel som inte fungerar bra tillsammans, säger Eva Rickhag, divisionsapotekare vid Skånes universitetssjukhus i
Distriktsläkaren Patrik Midlöv i Eslöv stötte så gott som dagligen på äldre som på olika sätt drabbades av bristande rutiner i läkemedelshanteringen. Det kunde handla om fel läkemedel, dåligt anpassad dosering, läkemedel i olämpliga kombinationer eller mediciner som satts in utan att någon egentligen kunde se varför.

– De flesta som arbetar i primär– vården känner igen problematiken, men vi har inte haft några siffror på hur stort problemet är eller några evidensbaserade metoder för att komma till rätta med det, säger Patrik Midlöv, som också forskar och undervisar vid läkarutbildningen vid Lunds universitet.

Distriktsläkaren Patrik Midlöv ser stora fördelar med att stå med ett ben i den kliniska vardagen, det andra i forskningen och utbildningen.

– Det innebär att jag kan se var det finns behov av fördjupad kunskap inom vården samtidigt som jag snabbt kan omsätta den evidensbaserade kunskapen från forskningen i min kliniska vardag. Det är stimulerande för mig och innebär att vi kan erbjuda patienterna bästa tillgängliga vård.

Text: Sven-E Lindberg

Foto: Gugge Zelander

Publicerad: 2013

Fakta

Visste du att….

… en tredjedel av alla vårdskador i Sverige beror på felaktig läkemedelshantering?

Äldre personer med många mediciner är särskilt utsatta. 3000 patienter beräknas varje år dö till följd av läkemedelsrelaterade problem i Sverige. Det är fler än tio gånger så många som dödas i trafiken.